Juletider hej hej!

Jaha, då var 2010 juletid över. Vi lever fortfarande, lite tjockare kanske, men vi lever och vi är precis lika misserabla nu som innan. Varför har vi så stora förväntningar på julen? Varför skapar vi ett luftslott som garanterat inte håller? Man känner sig lika tom innombords som vanligt.. Nog att man skapade sig stora förväntningar som barn, med julklappar, jultomten osv, men som vuxen?? Är det nåt fel på mig att jag förväntar mig att bli uppskattad på jul? Näääärå, man sliter en vecka innan, hysterisk planering av mat och diverse juklappar, söker efter den perfekta "klappen" till alla, den perfekta maten och den perfekta julgranen. Till vilken jävla nytta då? Man får aldrig tillbaka uppskattning i samma nivå som det man gett i tid, energi och engagemang (ok pengar också, men det är materiellt, jag pratar om det själsliga, har ni inte fattat det!!!). Tycker ni att jag är trist, jaaaaa... kanske det... barnslig? Absolut! Men det är mina föräldras fel, inte mitt:-) HA HA HAAAAA..

Japp, det där var ju enkelt, skylla ifrån sig, ha lite "tycka synd om syndrom" för att kompensera för det man själv har skapat i sitt jävla huvud! Det är ju bara jag själv som skapar det, ingen annan mår ju dåligt för det! Så hur dum får man var?? Tydligen ganska mycket...

Såååååå, den rosa världen är ju inte så jävla rosa i verkligheten, men det visste vi ju alla innan, eller hur. Det var bara mina kära vänner som tänkte i sitt tysta - ja ja, hon kommer att fatta att det där snacket om rosa värld inte kommer att hålla... MEN jag hävdar fortfarande att lite rosa, lite bubbel, lite mer glitter gör världen lite roligare att leva i....om man inte förväntar sig att alla andra ska tycka lika..och få medhåll eller nåt tillbaka.. då är man KÖRD!

Så jag kommer fortsättningsvis, väldigt själviskt, skapa min egen rosa värld, för mig själv och ingen annan...så där..barnsliga trotsfasoner igen;-) Mot ett Nytt Rosa År!!